"Tänk om någonting går fel då?"

Detta eviga tjat från den äldre generationen... 
 - "att ni vågar köpa saker redan, tänk om någonting skulle hända!" 
- "har du tänkt på hur jobbigt det bli om någonting skulle hända och ni kommer hem till alla sakerna?" 

Detta är bara ett fåtal exempel på vad del äldre generationen (typ våra föräldrar) säger så fort man vill visa något man införskaffat till vårt lilla pyre. 

Precis som att det skulle bli mer eller mindre jobbigt att förlora ett barn beroende på om man har saker hemma eller ej?!

Och hallå!! Vi är i vecka 30 nu! Sannolikheten att bebis inte skulle gå att rädda även om h*n föddes nu är ganska liten, och för mig känns det så himla självklart att man vill börja köpa grejer och pyssla i hemmet ett tag innan knytet kommer! 
Klart att jag vill ha lite kläder som vår lilla älskling kan ha dels på BB och sen även när vi kommer hem - man kan faktiskt inte förlita sig på att man får allt direkt när bebis är född! 

Men ingen tycks förstå mig?! 

Alla tycks mena på att om man köper grejer och tar hem vagn osv så kommer någonting att hända barnet.. HALLÅÅ?! Om någonting händer med värt barn så är det ju inte pga att vi tagit hem vagnen utan antagligen för att bebis inte var helt frisk eller inte tillräckligt utvecklad vid födseln... 

Jag blir så trött!!